Ja, som rubriken säger, så hade jag möte med NAV idag. Och det fick hela min dag till att bli negativ!!

Det började med att det bara var jag och min saksbehandlare som kom till mötet i tid. Ca 10-15 minuter senare kommer min fastläkare. Men varken bedriftsläkaren eller min chef dyker upp på mötet.

Självklart så satt saksbehandlaren och kommenterade detta många gånger under mötet, och sa att vi inte kunde komma fram till något, så länge min arbetsgivare inte var där.

När jag sen ringer chefen efter mötet, så försökte hon bara bortförklara sig om varför hon inte kom. Hon som skröt så mycket förrut, om att hon skulle stötta mig mot NAV... Tack för den..

Det lilla jag fick reda på under mötet var iaf att jag inte får fortsätta min behandling efter 20 novmeber, eftersom jag då inte längre får sjukpengar. Men det är väl inte mitt fel att det är så lång väntetid till att komma in på behandlingen? Jag har ju stått i kö sedan 1 maj. Och så var det dessutom NAV som sökte in mig på fel behandling först.

Jag fick också höra att jag kanske inte kommer få arbetsavklaringspengar. Utan att det var större chans för mig att få pengar om jag sa upp mig från jobbet och istället fick pengar som arbetslös. Men det är en 8-veckors period då först, där man inte får några pengar alls..

Saksbehandlaren sa också att jag borde gå ut i arbete igen. Att jag ska söka nytt jobb och jobba 100%.

Men vem vill anställa en som egentligen är 100% sjukskriven?

Hon berättade för mig att hon häromdagen hade suttit på ett cafee halv nio på morronen, och där skedde det ju n¨stan ingenting, så där kunde jag ju absolut jobba! Jag svarade med att det kanske var lugnet före stormen!? De flesta cafeer och restauranger har väl "dötider" där det kanske inte är så mycket gäster just då. Men sen kommer ju stressen vid vissa tidspunkter.

Svaret hennes var att jag kunde bli extra-anställd på de lugna tidspunkterna.

(?????)

Min n¨sta fråga: Vem anställer någon som extra-arbetare, på de lugna tidsperioderna? Ska jag då jobba två timmar, sen ha ledigt 2-4 timmar, för att sen kanske jobba i två timmar till, och sen ha ledigt i nästa rusch igen?

Fick också höra att alla människor får faktist lite ont här och där väldigt ofta, men man kan ju faktist jobba ändå! Hon sammanliknade mina problem med att bli lite trött i en arm efter många timmars hårt arbetande, och att man kan få ett litet tryck i bröstkorgen om man har det väldigt stressigt och inser att man inte hinner med allt man ska göra under dagen..

Mina problem är inte äns i närheten av det där!

Pröva med att först inte få sova på hela natten, för hur du än vrider och vänder på dig, så går det inte att finna ett enda bra sätt att ligga på. Efter det ska du upp ur sängen, men känner att kroppen inte fungerar eller har någon ork, för att den inte fått någon vila. Och huvudet.. ja det var lääänge sen du klarade att ha ett klart huvud, delvis pga sömnbrist, men också en hel del annat spelar in där. T.ex att du inte vet varför du är sjuk, eller vad du ska göra för att må bättre, då läkaren inte ger dig någon diagnos, eller ens bryr sig om att undersöka dig. Och att du är deprimerad och har ångest. Du oroar dig för framtiden. Du undrar vad du gjorde för fel som helt plötsligt fick så helsikes ont i kroppen så att du inte klarade av att röra dig på jobbet. Du fick dessutom dåligt närminne bara sådär på ett klick. Du klarar inte av att fokusera dina tankar om vad dagen har att bjuda på.

Sen när du väl kommit upp ur sängen, så ska du få i dig frukost. Men hur ska det gå om du inte har någon ordentlig aptit? Du känner att magen kurrar och är i behov av mat, Men vad du än plockar fram, får magen att vrida på sig.

Sen ska du kanske ta en dusch. Men oavsett om du duschar kallt eller varmt, eller ljummet, så blir du alldeles svimfärdig (även fast du tvingade i dig frukost).

Sen ska du överleva dagen. Du har ingen ork till att göra något. Du tycker att det är jobbigt att bara ta en kaffe med en kompis. Du vill liksom inte se folk. Du blir irriterad bara någon säger något till dig. Om det så bara är din sambo som frågar vad du vill ha till middag..

Att gå utanför dörren skrämmer dig:

-Kommer du kräkas bland folk igen? Kommer du svimma av utmattning? Kommer du sätta dig ner på marken och känna att du inte orkar ta dig hem?

Och när du är hemma:

Hur spännande är det att se på tv och upptäcka att tvn inte ens är påslagen, när du faktist suttit där i flera timmar?

Hur kul är det att stoppa in smutstvätten i tvättmaskinen, när du sen inte ens klarar av att hänga upp den på tork. För din kropp skriker av smärta. Och dammsuga! Det är ju en av de värsta tingen! Det var ju t.o.m jobbigt innan du blev sjuk. Hur ska du klara det nu?

Du är orolig i bena. Ont i skulderbladen och korsryggen. Nacken och axlarna är superspända. Och självklart får du ont i andra kroppsdelar lite fram och tillbaka (olika varje dag). Käkarna sitter halvt fast, så du får svårt att prata, skratta och äta.

När kvällen börjar komma, så kommer också febern. Du får influensa-känsla i hela kroppen. Och har du försökt vara lite aktiv under dagen, så känns febern ännu värre. Du är väldigt utsliten, både i kropp och huvud. Orkar inte lyfta på en arm, och orkar heller inte att tänka.

Någon gång under dagen eller kvällen så kanske du somnar av ren utmattning om du har tur, men den håller bara i sig i två-tre timmar. För sen vaknar du av smärtan. Och såklart kan du inte somna om igen.

Sen kan du ju pröva på att vakna upp med en värre dag. Då du är helt förlamad. Någon måste vända dig, åt dig. Någon måste lyfta upp dig för att du ska kunna sitta halvt upp för att få i dig vätska. Du kan inte röra på en enda kroppsdel, samtidigt som allt gör så förbannat ont och behöver röras på.

Du kanske är helt svimfärdig hela tiden. Och ögonen kan inte fokusera på en endaste ting. Allt går bara runt. Och fastän du ligger på golvet, så känns det som att du åker karusell och ska ramla ner till våningen under. Börjar du hyperventilera och bestämmer dig för att åka in till akuten, då du tror att något är fel på dig.. Ingen idee!! Dom säger bara att du är magsjuk och skickar hem dig igen! Även om du redan varit där för samma symptomer, flera gånger i månaden sista tiden.

Testa du smärtestillande, inflammations hämmande och sömntabletter! Det funkar inte hur gärna du än vill!

Om du klarar att gå igenom sådana dagar, och dessutom klarar att jobba 100%?! Då ska du fan mig ha en stor applåd! Och då kan vi börja jämnföra du och jag!