Nu när jag sitter och ser min kompis jobba, så kommer jag på mig själv att faktist sakna att jobba ordentligt. Jag har jobbat inom restaurangbranschen i tio år ca. Har prövat på många olika restauranger. Allt från grillkök till fina fancy restauranger. Har även jobbat i kommunkök.
Det allra roligaste stället jag jobbade på, var nog en liten familjeägd restaurang i skogen. Dom hade frigående kossor som sprang omkring runt gården. Det var tack vare en kompis som jag fick jobb där. Hon hade växt upp den familjen som grannar.
Vi hade inte många rätter på menyn. Men var alltid fullbokade varje helg.
Inomhus var det väl 80 sittplatser, och ute hade vi nog runt 120 tror jag.

Oftast så var det bara jag och min kompis som jobbade som serivitriser. Och så hade vi tre kockar och ibland två tonåringstjejer som diskhjälp. Fastän vi bara var två som serverad, så funkade det bra ändå. Vi gick ju restaurangskolan tillsammans i gymnasiet, så vi hade ju samarbetat ihop i flera år. Vi viiste hur den andre jobbade och det var aldrig några problem. Ibland när vi skulle ha "finare" kvällar så hade vi en extra servitris. Men vi använde henne som en vinkännare istället. Så hon gick mest runt bland borden och berättade vilka viner som passade till vilken mat. Hon hade ju vin som en hobby. =)
Jag saknar faktist att jobba där. Det var inte bara servering jag höll på med. På dagtid och dom dagarna vi hade stängt, så hjälpte jag till med att förbereda maten. Stog och strimlade upp kött, eller packade matlådor till den lilla butiken dom hade. =)

Sen finns det ju dom ställena där jag har slitit som fan och svurit många hundratals gånger för att jag inte gillat läget.
T. ex på ett ställe där jag jobbade som servitris på dag- och kvällstid, och bartender på natten.
Man kunde lätt börja passaet vid 12-tiden på dagen, och inte vara klar förräns vid fyra på natten. Cheferna var aldrig villiga till att jobba själva. Och när dom väl gjorde det så ringde dom efter nån timme och sa att man var tvungen att komma fem timmar tidigare på jobb, för dom själva ville gå hem.
Enligt ryktena som går nu, så går det väl ganska illa för dom nu. Ingen personal stannar speciellt länge och gästerna har slutat komma.
Jag personligen hoppas att de får stänga snart. När mattilsynen kommer så får dom alltid anmärkningar. Men på nåt märkligt sätt så får dom alltid fortsätta att hålla öppet.

Efter att ha jobbat där så går jag aldrig mera dit och äter. Nu har dom väl bytt kökspersonal. Men dom som jobbade där samtidigt som mig var väl inte den mest hygieniska. Sen att ena chefen går och röker inne i köket är väl inte så speciellt positivt..

Vi hade faktist ett rökrum för personalen där. Det var ett litet rum mellan köket och kylerummet. Och dörren in till köket stog ju alltid öppet. Ganska äckligt när man tänker på det.

Där jag jobbar nu är det ganska bra. Om man jämnför med andra ställen jag varit på. Allt kan ju alltid förbättras. Men framförallt hygienen är ju viktigast. Och den är helt klart godkänd där. =)

Igår reste jag 25 mil norrut för att hälsa på en kompis. Åker hem imorn igen.
Jag har bott på den här orten i nästan tre år förrut. Känns lite konstigt att vara tillbaka, är väl ett år sen som jag var här sist. Det var då jag flyttade härifrån.
När jag klev av bussen igår på eftermiddagen, så var första stoppet mitt gamla jobb. Det var ganska kul att få träffa de gamla kollegorna. Och extra kul att berätta för chefen att jag har klättrat en hel del på stegen på nya jobbet. =) Visst, jag hade ändå en ganska bra tjänst när jag jobbade hos han också. Men han ville inte ta mig högre upp. Och så fort jag bytte jobb, så började jag klättra direkt. För den nya chefen såg mer i mig än vad han någonsin gjort..
På kvällen sen så slappade jag mest bara av. Gick en liten kort promenad genom centrum. Men där var det ju dött. Haha.. Det är ju en vinterort med stora långa skidbackar. Så på sommaren försvinner alla turister, å så är det bara några få tusen personer kvar här i kommunen. Och de flesta rymmer väl iväg på semester den större delen av sommaren.

Idag blir det cafe-häng större delen av dagen. Min kompis jag bor hos jobbar nämligen på det cafeet som är populärast här. Så jag tänkte ta en chill dag och bara sitta här och dricka kaffe och leka med datan. Förväntar mig att det kommer ramla in känt folk som jag kan kackla lite med under dagen. Brukar vara så. =)

men fan då. JAg skrev ett inlägg om min fysioterapi, och den kommande manuella terapin. Och så gick det inte att publicera. Inte hade jag kopierat texten heller. Uselt.. Blir aldrig bra när man försöker skriva om på nytt. =(

Gnällde även lite på att jag har haft riktigt ont i kroppen igår och idag. Och att jobbet inte funkar som det ska.. KAOS..
Får se om jag orkar skriva om det imorn istället...

Idag har jag haft en mysig eftermiddag med min sambo. =) Vi drog in till stan och käkade middag på en restaurang som har jäkligt god mat och oftast usel service. Men idag fick vi superbra service. Kändes lite som att servitrisen var nyutbildad. Och inte hade hunnit tröttna på sitt jobb än. =)
Efter middagen blev det bio. Såg den nya "piraterna". Men jag vet inte riktigt än om jag gillade den. Får tänka på saken lite. Det är väl kanske ett dåligt tecken? ;)

Igårkväll var jag riktigt klumpig av mig. Det började med att jag låg i sängen och skulle ut i vardagsrummet en snabbis. Jag råkade dra med mig täcket ner på golvet, och fastna med stortån!! Det knakade till och gjorde ont som fan!
När jag nån timme senare skulle resa mig upp ur soffan, så skrapade jag i knät på kanten av en fåtölj (det är typ en slags trästol med nå kuddar). Så nu har jag ett långt sår på knät.
Och typ tio minuter senare när jag var på väg ut ur köket med kvällsmat som jag  vart så snäll mot min sambo och fixat, ja då slår jag i lilltån i en pappkasse full med tidningar.
Jag gick då å la mig i sängen och vägrade gå upp igen. Och alla små olyckor inträffade såklart på samma ben!!
Men men, sambon fick sig ju några goa skratt iaf! =) 

Så var det dags för en ny blogg.
Jag kände att jag ville ha en som var mera anonym. Där jag kan skriva ner mitt klagande utan att nära och kära behöver ta del i allt.

Grejen är den att jag just nu mår väldigt dåligt. Men försöker alltid visa att jag kanske mår bättre än vad jag egentligen gör (som så många andra).  

Men jag ska försöka att inte bara klaga i mina inlägg. =) Tänkte väl mest skriva ner ting som händer i mitt liv.

Det som tar upp mest tid just nu är väl det att jag är sjuk. Men läkarna kan inte ge mig en diagnos. Alla säger olika saker, och därför kommer jag ingen vart med eventuella behandlingar.

Enda diagnosen jag har fått än så länge, är hypermobil. Men det har jag vetat sen jag var ett litet barn. Så det var ju inget nytt.
Läkarna har även pratat om MS, reumatism och fibromyalgi. Eller det är väl egentligen flera sjukdomar. Men det är de tre som är högst på listan.
Jag har precis bytt läkare nu. Pga att min gamla inte ville sända mig vidare längre. Jag har gått till en reumatalog, som bara sa att jag var hypermobil och deprimerad (därav min smärta). Men han gjorde inga speciella tester för att se om jag led av något annat. Jag försökte förklara att jag inte blev deppig förräns efter att jag fick så pass ont i kroppen så jag var tvungen att sluta jobba. Jag menar: Sitta hemma och inte kunna göra något i flera månader, pga att kroppen skriker av smärta oavsett om jag går, står, sitter eller ligger.. Det kan väl vem som helst bli deprimerad av?

Så nu hoppas jag på att den nya läkaren ska kunna hjälpa mig lite. Den gamla tyckte att jag skulle flytta till södra europa. För det var tydligen det enda som kunde hjälpa mig mot värken. Hur han nu kan veta det, när han inte äns vet varför jag har ont?!
Tyvärr så sitter jag just nu å väntar på att min nya läkare ska kunna få tag på min journal. Då den gamla inte gick med på att jag ville träffa en ny, och därför vägrade att ge ut min journal. Så får väl se när jag kan få en tid hos han.
Och så är det ju så att det inte bara är smärta som plågar mig. Men resten kan jag ta upp en annan gång (annars blir det ett alldeles för långt inlägg).

Har nu sista tiden börjat fundera på att starta med supermat-kost. Så igår beställde jag faktist en del grejer. Ska bli spännande att se om kanske det kan hjälpa mig lite till att må bättre.
Går även till en fysioterapeut 2 ggr i veckan. Men jag har inte märkt nån förbättring. Mår nästan sämre faktist. Har gått dit sen i slutet av april..
Om ca en vecka så ska jag börja gå till manuell terapi eller vad det heter. Det är iaf en kollega till fysioterapeuten. Jag hoppas på att få en ryggmassage som kan ta bort alla knutar jag har. Sambon brukar försöka massera bort dom. Men efter att han tagit på två-tre styckna så ligger jag halvt avsvimmad, så han måste sluta. =/

Nu tänkte jag mig en tur ut på min soliga balkong, med en kopp kaffe.
Ha en fin dag! =)