Jag ska försöka hålla mig kortfattad om dagens olika händelser. Men bli nog en del text ändå.. =)

Det började med att jag gick till läkaren. Där spelade han helt ovetandes om min depression, som vi faktist pratat om flera gånger. Psykologen jag träffade har nämligen berättat för honom att jag scorade väldigt högt på testet. Och så har han fått för sig att smärtan jag har i kroppen har kommit pga att jag är deppig. Varför säger alla så? Ont fick jag på sommaren. Deppig blev jag flera månader senare, pga att jag var orolig då ingen kunde hjälpa mig. Och då förra läkaren sa att jag kanske har MS, bl.a

Jag lyckades få ut mina journaler också. Och där har den nya läkaren faktist skrivit flera gånger om att jag är deppig. Alltså har han noll koll på vad han själv har sagt under tidigare samtal.

I journalerna (från två läkare och en reumatalog) står det på flera ställen att det har gjorts undersökningar för fibromyalgi, och att testerna visade negativt. Inga sådana tester har gjorts! Jag har läst på. Jag vet vad för slags "test" som ska göras.

Men senare i journalerna så står det att jag har fibromyalgi iaf. Vilket test visade det? Blodprovet där dom såg att jag hade järnbrist? Idioter!

Sen drog jag vidare till jobbet där jag skulle träffa chefen "runt 12-tiden". Jag var där 11.50 Då satt hon fortsatt i möte. När hon väl var klar så skulle hon "bara" göra det. Och så igen "bara" göra det.. Så höll det på ett tag. När hon tillslut fick tid till att prata med mig, så tog det väl ca två minuter, så var hon tvungen att prata i telefon och ta en cigg-paus.. Ja, så fortsatte det..

Tillslut fick hon tid igen. Men då kom en gammal anställd in på besök. Så helt plötsligt fanns jag inte igen.. När jag varit där i 1.5 timme så gav jag upp. Jag försökte åter igen att prata med na, då tyckte hon att jag skulle gå hem och tänka lite på det vi egentligen skulle prata om idag? What?

Jag bad henne även att ringa NAV, som vi kom fram till i fredags, att vi skulle göra idag!! Men nej. Hon skulle göra det nån halvtimme senare. Så jag drog hem.

Så varför skulle hon tvinga dit mig på ett möte när hon egentligen inte ville ha ett möte med mig? Hon vet hur tufft det är för mig att ta mig in till stan och till jobbet.

Väl hemma så ringde jag till NAV själv. Jag lyckades fiska fram ett datum på mitt "6-månaders möte". Som inte är förräns 1:a november.. Då har jag varit sjukskriven i ett år, minus tre veckor.

När bedriftsläkaren ringde dit förra veckan så sa dom att det skulle ta högst tre veckor till mötet. Nu tog det alltså nästan 6 veckor.

Och det här mötet skulle jag egentligen ha haft för över fyra månader sen!

I november är det meningen att jag ska ha ett annat möte med NAV, eftersom jag måste söka efter nån speciell form av pengar efter ett års sjukskrivning. När fan ska jag då få det mötet? Mars? April?

Idag har det verkligen inte varit min dag. Har surat sen jag kom hem.

Hur ska man ha tid till att bli frisk, när det hela tiden ska vara så jäkla mycket strul? Jag blir ju inte mindre deppig av det precis!

Som en bedriftsläkaren sa till mig: Man måste vara frisk för att faktist orka att vara sjuk. Man måste jobba jäkligt hårt, fastän man egentligen ska vara hemma och vila upp sig.